Tosseridetektionsverktygslådan

En klassiker som tyvärr måste upprepas om och om igen.

Annonser

En reaktion på ”Tosseridetektionsverktygslådan

  1. Den videon var verkligen bra! Tack och bock!

    Jag lät göra en verbal sammanfattning av dess innehåll. Låter klistra in den i kommentarsfältet. Det kan ju finnas stressade bloggbesökare som inte anser sig ha tid att lyssna på en nästan 15 minuter lång video. Men då kan de ju förslagsvis läsa min sammanfattning här nedan:

    The baloney/bullshit detection kit = De bästa bullskitavslöjarknepen. Handlar om tio frågor man som skeptiker bör ställa sig:

    1) Hur tillförlitlig är källan – läs: informanten – till/bakom den nya informationen?

    2) Vilka andra påståenden gör/förmedlar samma källa/informant? Dvs den nya informationen måste sättas i sitt kontextuella sammanhang. Typ vilken världsbild/livsåskådning bygger denna källa/informant på och/eller utgår ifrån? Vilka andra påståenden har samma informant gjort tidigare i det aktuella sammanhanget (eller i andra sammanhang)? Hur har den sortens (tidigare) information sett ut? Har den gått att verifiera eller har den i efterhand blivit bullskitförklarad?

    3) Har samma påståenden verifierats av någon annan källa/informant? Vem (Vilka) då?

    4) Är den nya informationen i överensstämmelse med hur världen i övrigt fungerar eller måste man göra nya antaganden för att den nya informationen ska rimliggöras och fungera problemfritt?

    5) Finns det någon person, gärna/helst vetenskapligt högutbildad, som har uttalat sina tvivel vad gäller den nya informationen eller är den accepterad utan invändningar av alla ämnesexperter i dagens vetenskapsetablissemang?

    6) Pekar merparten av alla andra kända fakta åt något annat håll än den nya informationen? Eller förklarar den nya informationen rubbet (= dvs även andra frågeställningar som söker sin vetenskapliga förklaring)?

    7) Har informanten (= alltså den som kommer med den nya informationen) följt de vetenskapliga (forsknings)regler som gäller för/vid experimentell faktaframtagning (så att andra forskare kan tillämpa samma experimentella design i sina respektive laboratorier i syfte att upprepa experimentet, varvid dessa nya experiment givetvis ska leda till exakt samma resultat som informantens experiment visade)?

    8) Hur ser informantens presenterade bevis ut? Innebär de nya fakta som presenteras att informantens arbetshypotes stärks/styrks (= s k positive evidence)? Eller innebär informantens nya faktainformation snarare att nuvarande förklaringshypotes blir ifrågasatt (= s k negative evidence)? Vanligt argumentationsfel är att om arbetshypotes X inte kan stämma till 100 procent, så blir arbetshypotes Y automatiskt rätt. Dvs arbetshypotes Y måste stärkas/styrkas på egna meriter (= dvs medelst positive evidence).

    9) Förklarar den av informanten framförda arbetshypotesen utfallet i fler experiment och/eller avseenden än nuvarande arbetshypotes/förklaringshypotes gör?

    10) Tag reda på informantens trosparadigm och fråga dig därefter, ifall den nya informationen stärker/styrker just detta trosparadigm. Om så är fallet, fråga dig om någon form av bias kan föreligga? Det är nämligen ett känt vetenskapligt faktum, att den egna tron kan förblinda och leda till felaktiga faktatolkningar. Det är därför som de bästa vetenskapliga undersökningsmetoderna/experiment är dubbelblinda (= försökspersonen vet inte om han erhåller ett riktigt piller att svälja eller ett sockerpiller, och försöksledaren vet inte heller vilka försökspersoner som har fått vilka piller; allt för att minska risken för bias).

    ALLMÄNT: De bästa verktygen för att kunna beskriva verkligheten så korrekt som möjligt är de vetenskapliga forskningsverktygen. Det är inte utan anledning som det är säkrare att låta dig opereras av en vetenskapligt/medicinskt utbildad kirurg i stället för att ge operationsskalpellen till någon slumpmässigt utvald person i Systemsbolagskön och sedan be denna individ att operera dig. Det är säkrare att beträda en bro som har byggts av erfarna brobyggare ledda av en kunnig och erfaren broingenjör än det är att gå över en bro som ritats och konstruerats av en ordinär tioåring. Den som färdas i ett flygplan som framförs/styrs av en välutbildad och erfaren pilot löper mindre risk att skadas/dödas i samband med start och landning än den gör som är passagerare i ett flygplanshemmabygge framfört av en person som aldrig byggt en flygmaskin tidigare i sitt liv och heller inte tagit en enda flyglektion i sitt liv.

    Dessa exempel brukar woowoos också kunna instämma i. Men när det gäller livsåskådningsfrågor verkar woowoos anse, att det allra bästa, i alla lägen, är att lita på vad den egna intuitionen (= det högerhjärnhalviga tänkandet) säger till dem om vad som är rätt eller fel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s